Författare: olofedsinger

Den objektiva försoningsläran – en rikedom att värna

År 1882 började Lina Sandell att ge ut vad som skulle bli tre olika böcker med hennes samlade sånger. Orsaken var att hon ville garantera att de versioner som bevarades för eftervärlden var de som förmedlade den ursprungliga, rosenianska teologin. Med tiden hade det nämligen dykt upp versioner av hennes sånger som innehöll omskrivningar med inspiration från den försoningslära som kommit att känneteckna Paul Peter Waldenström och Svenska Missionsförbundet. En djupt olycklig utveckling, menade Lina Sandell. För oss som i dag tillhör en rörelse som stod i centrum av 1870-talets så kallade ”försoningsstrid” kan frågan om objektiv eller subjektiv försoningslära kännas avlägsen. Men enligt min mening finns det all anledning att fundera på varför våra fäder och mödrar såg det som så viktigt att hålla fast vid den förståelse av Jesu kors som Carl Olof Rosenius hade presenterat i sina skrifter. Jag tror helt enkelt att det finns rikedomar i den objektiva försoningsläran som vi inte får tappa bort. Eller, som man också skulle kunna uttrycka det: jag tror att mycket av den förflackning av teologin som kan skönjas både i Svenska kyrkan och i stora delar av frikyrkan hänger samman med att man har fått en ny syn på Jesu Kristi kors. Om inte i teorin, så åtminstone i praktiken. Vad det hela handlar om Innan vi kan tränga djupare i detta ämne behöver vi kanske göra en...

Läs Mer

Spelreglerna inte desamma i GT och NT (Dagen)

I mitt förra inlägg (Debatt 26 februari) kommenterade jag lite mer övergripande frågan om förhållandet mellan Gamla och Nya testamentet, liksom frågan om Guds rätt att döma de människor som han har skapat. Jag gjorde detta utifrån påståendena att GT:s gudsbild skiljer sig från NT:s, samt att Gud i GT beordrar dödandet av oskyldiga människor. Både ”70-årig pingstsyster” och ”Gräsrotskristen” efterfrågar nu konkreta besked angående de texter som de har hänvisat till i sina insändare. Jag vill härmed göra ett försök till detta. Det första jag vill kommentera är den tanke som har framskymtat om att ”om Gud låg bakom allt han tillskrivs i GT måste han handla likadant i dag”. Denna slutsats är faktiskt inte alls självklar, av det enkla skälet att spelreglerna i GT skiljer sig dramatiskt från dem som gäller i det nya förbundet. Strängheten i GT:s civila lagar måste t ex förstås utifrån det faktum att Israel var en teokrati, och att brott mot förbundet riskerade att göra hela Guds frälsningsplan om intet. Upproriskhet, hädelse, trolldom och incest är exempel på synder som av detta skäl – och i avskräckande syfte – skulle straffas med döden. Vissa av lagarna kring äktenskap, skilsmässa, hantering av slavar etc måste också förstås som en anpassning till denna tids kulturella förutsättningar (se Matteus 19:7-8). Som teokrati hade Israel till uppgift att i vissa situationer vara Guds redskap för att...

Läs Mer

Bra att gudsbilden diskuteras (Dagen)

Med jämna mellanrum dyker frågan om Gamla testamentets gudsbild upp i den inomkyrkliga debatten. Och inte bara där – genom exempelvis Jonas Gardells böcker har diskussionen om denna och angränsande frågor nått ut till den breda svenska allmänheten. Nu senast är det några inlägg i Dagen som aktualiserar frågan. Och det är bra! Jag tror att det är oerhört viktigt att vi tillsammans får reflektera över dessa saker. ”70-årig pingstsyster” har mina sympatier i flera av sina centrala påståenden. Först och främst att den bild av Gud som förmedlas i Bibeln är något ”livsviktigt”. Men också det som är hennes slutkläm: ”När Moses ord om Gud motsäger Jesu ord om Gud måste jag välja Jesu ord.” Så långt är allt gott och väl. Samtidigt är det precis här som det börjar bli komplicerat. Saken är nämligen den att GT ligger som en självklar grund även för NT:s förståelse av Herren! Var skulle vi till exempel vara utan GT:s många beskrivningar av Gud som Skaparen? Eller den bild av Guds trohet mot sina löften som förmedlas genom Israels brokiga historia av avfällighet och upprättelse? När det gäller GT i stort är det också så att kyrkan ända sedan sin födelse har bekänt denna del av Bibeln som Guds ord. Man har gjort det för att Jesus själv gjorde det. För att inte tala om Paulus berömda ord i frågan: ”Varje...

Läs Mer

I desperat behov av Jesu offer (Budbäraren)

Hur kommunicerar vi att Gud älskar alla människor sådana de är, samtidigt som ingen av oss håller måttet inför en helig Gud? Att vi alla är skapade till Guds avbilder, men att vi ändå är i behov av Jesu försoningsdöd för våra synders skull? Dessa frågor har sysselsatt mig en hel del under de senaste månaderna. I en narcissistisk kultur, där brottningen med vår självbild präglar så mycket av vårt tänkande, blir denna utmaning extra påtaglig. Den Gud som vi naturligt söker efter i dag är inte den Helige och Upphöjde som vi möter mellan Bibelns pärmar. Snarare är det en projicering av vår egen längtan efter godkännande och bekräftelse. En Gud som inte utmanar oss till omvändelse utan som hejar på oss i vår strävan efter att duga och passa in. Denna längtan efter en uppmuntrande Gud är naturligtvis inte fel i sig. Men Bibeln är ändå tydlig med att evangeliet inte är en bekräftelse av oss sådana vi är. Visserligen är det sådana vi är som Gud söker upp oss. Han älskar ju till och med den som förnekar honom! Men Herren vill också förändra oss. Framför allt vill han visa på vårt desperata behov av Jesus och hans försoningsoffer. Bara genom att bekänna vår synd och brist kan vi bli räddade till ett liv i gemenskap med honom. Den narcissistiska drömmen om reservationslös bekräftelse – om...

Läs Mer

Dags att samtala om frikyrkans andliga resa (Dagen)

Det har gått drygt åtta månader sedan debatten om frikyrkans kris satte igång här i Dagen. För mig som EFS:are har det varit intressant att följa med i vad som har sagts. Som medlem i en rörelse med ena benet i Svenska kyrkan och det andra i den lågkyrkliga väckelsen har jag ju erfarenhet av båda de kulturer som i debatten har ställts mot varandra. De frågor som har aktualiserats är inte heller unika för det samtal som sattes igång av Sigfrid Demingers artikel. Carl-Henrik Jaktlunds bok Jesus gick vidare och kyrkan står kvar och det senaste numret av tidskriften NOD är andra aktuella exempel, och jag har tagit del av båda med behållning. Samtidigt har jag förundrats över en sak, och det gäller faktiskt alla dessa tre publikationer – nämligen de saker som inte har fokuserats i detta samtal. Bortom det i mitt tycke ganska ytliga talet om vilken gudstjänstform som ger den fullödigaste bilden av Gud, är det till stora delar sociologiska analyser som har kommit i förgrunden. Och det är naturligtvis inget fel med det. Men visst är det anmärkningsvärt att så få analyser har gjorts av den andliga resa som Sveriges kristenhet har gjort under de senaste decennierna? Sune Fahlgren med flera gör en ansats till sådan analys när de sätter fingret på de kristna studieförbundens utveckling. I Dagen den 20 juli konstaterar de att...

Läs Mer

Twitterflöde

Prenumerera på bloggen via epost

Ange din e-postadress för att prenumerera på den här bloggen och få meddelanden om nya inlägg via e-post.