En av Bibelns mest förtätade texter om den demoniska ondskan är Uppenbarelseboken 12–13. I det första av kapitlen läser vi den berömda skildringen av striden mellan Mikael och draken – den som leder till att ondskan kastas ut ur de himmelska regionerna. I det andra kapitlet läser vi om vilddjuret som kommer upp ur havet och blir en centralgestalt i det antikristliga rike som spelar en avgörande roll i den yttersta tidens skeenden.

Ett av de tydligaste kännetecknen både på detta rike och på den andliga kampen i allmänhet är att den yttrar sig i förföljelse av den kristna kyrkan. ”Ve dig, du jord och du hav, för djävulen har kommit ner till er i stor vrede, eftersom han vet att hans tid är kort”, står det efter djävulens fall. Längre fram konstateras att ”vilddjuret fick rätt att strida mot de heliga och besegra dem”. Verserna som avslutar stycket hör till de mest utmanande i hela Skriften: ”Om någon ska gå i fångenskap, då går han i fångenskap. Om någon ska dödas med svärd, då dödas han med svärd. Här visar sig de heligas uthållighet och tro.”

Men i Uppenbarelsebokens skildringar av ondskan är det också något annat som lyser igenom. Nämligen att drakens vrede riktar sig även mot det judiska folket. Apokalypsens språk är symbolladdat, och det är många som har gått vilse i de enskilda formuleringarna. Inte heller den här ledaren ska ses som annat än ett försök att göra texten rättvisa. Men i början av kapitel 12 talar Johannes om ett stort tecken som visar sig i himlen: ”en kvinna klädd i solen och med månen under sina fötter och en krona av tolv stjärnor på sitt huvud”. Den bibliskt bevandrade känner igen detta som en hänvisning till Josefs dröm i Första Moseboken 37, där de tolv stjärnorna representerar Jakobs söner – stamfäderna till Israels tolv stammar.

Några verser senare står det att kvinnan ”födde ett barn, en Son som ska styra alla folk med järnspira”, vilket i både Gamla och Nya testamentet är en referens till Messias – alltså Jesus (jfr Ps 2:9). Efter att barnet har ryckts upp ”till Gud och hans tron” måste kvinnan fly ut i öknen, där hon får sitt uppehälle i tre och ett halvt år.

Dessa detaljer låter sig inte utredas i en handvändning. Men att kvinnan symboliserar Guds folk torde ändå vara svårt att förneka. På apokalyptiskt vis är det samtidigt så att olika perspektiv löper in i varandra, och under århundradena har bibelläsare även anat Eva och Jesu moder bakom formuleringarna. Och det ena kanske inte behöver utesluta det andra? Klart är dock att Johannes tal om öknen, och senare om hotande vattenmassor (jfr 2 Mos 15:19) och örnens vingar (jfr 2 Mos 19:4), bör peka vidare mot Israels exodus.

Uttåget, i sin tur, skedde från Egypten, och i Hesekiel 29 och 32 liknas detta land just vid ett havsmonster – en drake – där vattenmassorna som omger det står för landets makt. Detta samtidigt som drakar och andra odjur i hela Bibeln tjänar som symboler för den onda makten. En bild som Johannes alltså plockar upp, både här och på andra ställen i Uppenbarelseboken.

Vad kan vi dra för slutsatser av det här? Jo, att de antikristliga krafterna i alla tider har rest sig upp mot Herrens förbundsfolk. Men också att det finns en tydlig parallellitet mellan Israel och församlingen. Som Paulus uttrycker det i Galaterbrevet: ”Ni, bröder, är löftets barn liksom Isak. Och som det var då, att han som var född på mänsklig väg [Ismael] förföljde den som var född på Andens sätt, så är det också nu” (Gal 4:28–29).

I Uppenbarelseboken kan vi därför läsa att draken vänder sig först mot kvinnan/Israel, och därefter mot församlingen: ”I sitt raseri mot kvinnan gick draken bort för att strida mot hennes övriga barn, dem som lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd.”

Således blir mönstret detta: Antikrists ande vänder sig mot Gamla testamentets förbundsfolk. Men den vänder sig även mot Herrens Messias. Därmed vänder den sig också mot församlingen, som har Kristus själv som sitt huvud. I klartext innebär detta att såväl antisemitismen som förföljelsen av kyrkan bottnar i de mörkaste krafter man kan tänka sig.

Läs på varldenidag.se