Marknadsföringsföretaget Ipsos presenterade i somras en större undersökning om religiös tro, där Sverige var ett av 26 undersökta länder. Studien bekräftar bilden som vid det här laget är välkänd: Att 1900-talets sekulariseringsprofeter fick fel. Religionen befinner sig nämligen inte alls på den tillbakagång som tidigare förutspåddes. Tvärtom ser vi i stora delar av Europa att Generation Z är mer benägen att besöka kyrkor, moskéer, synagogor och tempel än sin föräldrageneration. Sverige hör dessutom till de länder som sticker ut mest, sannolikt på grund av invandringen.

Men undersökningen visar också på en ambivalens. För samtidigt som hälften av alla svenskar svarar jakande på Ipsos frågor om religionens positiva effekter för den enskilde, svarar 70 procent att religion i världen i stort är orsak till mer skada än nytta. Endast 22 procent instämmer i påståendet att människor med en religiös tro är bättre samhällsmedborgare.

Det här är ett intressant utfall. Det finns nämligen en hel del forskning som visar att religion bidrar positivt till det gemensamma samhällsbygget. Särskilt entydiga är resultaten i fråga om kristna och judiska gemenskaper. Den världsberömde sociologiprofessorn Rodney Stark – tillika hedersdoktor vid Lunds universitet – har exempelvis pekat på följande forskningsresultat från sin amerikanska kontext:

  • Ju högre andel av befolkningen som är regelbundna gudstjänstbesökare, desto mindre är de genomsnittliga problemen med inbrott, stöld, rån, överfall, våldtäkt och mord.
  • Regelbundna gudstjänstbesökare lever i snitt 7,6 år längre än icke-religiösa. De skattar sig även högre i fråga om livsglädje och har mindre problem med depression och neuroser än genomsnittsamerikanen.
  • Bland regelbundna gudstjänstbesökare är det fler personer som gifter sig, färre personer som skiljer sig och fler personer som beskriver sina äktenskap som ”mycket lyckliga” jämfört med befolkningen i stort.

Liknande resultat har påvisats även i Europa. En nyligen genomförd dansk studie slog exempelvis fast att religiöst aktiva män var i behov av en tredjedel färre sjukhusbesök än sina sekulära jämnåriga. Och minst lika anmärkningsvärt: när det danska forskarteamet undersökte dödstalen visade det sig att individer som deltog i en religiös organisation hade mellan 30 (män) och 44 (kvinnor) procent lägre dödlighet än övriga som blivit inlagda.

Vad som är den viktigaste förklaringen till detta är inte klarlagt. Om det till exempel beror på att man tillhör en god mänsklig gemenskap eller lever mer hälsosamt (exempelvis genom ett lägre bruk av alkohol och tobak).Tidigare europeiska studier har dock visat liknande resultat; bland annat har det visat sig att personer som regelbundet besökte religiösa sammankomster löper mindre risk att få cancer.

Nu är det måhända inte dessa fenomen som de tänker på som säger att religion är orsak till mer skada än nytta i världen i stort. All religion är inte heller av samma slag. Men religionshistorikern Mattias Gardell har samtidigt påvisat att mer än 90 procent av världens alla väpnade konflikter mellan 1945 och 2001 hade något annat än religion som sin primära drivkraft. För att inte tala om den amerikanske professorn i sociologi och politisk vetenskap, Robert Woodberry, som i en prisbelönt artikel slog fast att hela hälften av variationen i demokrati i områden som Afrika, Asien, Latinamerika och Oceanien går att härleda till den historiska närvaron av protestantiskt kristna missionärer.

Det tycks alltså som att maggropskänslan bedrar majoriteten av svenskarna: Det är långt ifrån klarlagt att världen skulle se bättre ut utan religion!

Läs på varldenidag.se