Annandag jul för två år sedan publicerade Per-Olof Eurells son ett inlägg på Instagram där han offentligt kom ut som homosexuell. Familjen kände till situationen sedan tidigare, men för Per-Olof och hans fru hade det varit svårt att ta upp den ens med sina närmaste vänner. Det var alltför skambelagt och laddat – socialt såväl som teologiskt.

Detta är utgångspunkten för Verkligheten korrigerar. Boken kan beskrivas som en skildring av Eurells resa från vad han kallar för en ”stark anti-gaybakgrund” till en lika stark ”bejakande hållning”. Men den är också en redogörelse för den revisionistiska (omtolkande) teologi som författarens har gjort till sin. Inte minst är den ett försvarstal för sonens rätt att gifta sig och bilda familj – med bibehållet engagemang i församlingen.

Flera aspekter av familjen Eurells process förtjänar eftertanke och rannsakan hos de sammanhang som de har verkat i. Det är uppenbart att de i vissa fall har mötts av omotiverat hårda ord. Eurell lyfter fram både homofobi och osakliga generaliseringar. Utan tvekan har det varit svårhanterligt och direkt skambelagt med homosexualitet i Eurells vänkrets.

Å andra sidan finns det något förrädiskt över Eurells beskrivning av detta. För han är trots allt inte någon neutral aktör i sammanhanget. Snarare framstår han i dag som aktivist, och han visar inget som helst intresse för att skilja mellan läggning och handling. Kan man verkligen begära att konservativa kristna församlingar ska vara öppna för ”samtal” när det snarare verkar handla om att pådyvla dem en ny teologi? Till stor del verkar Eurell vara blind för laddningen i den egna aktivismen. Han hävdar som en självklarhet att man kan förena en hög syn på Bibeln som Guds ord med ett bejakande av samkönade relationer.

Hans argumentationssätt visar dock på något annat. De argument han lyfter fram är nämligen klassisk revisionistisk skåpmat. Han hävdar att både GT och NT präglas av sin samtids hierarkiska syn på manligt och kvinnligt, särskilt kopplat till sexakten. Han hävdar att grekerna var okunniga om jämbördiga homosexuella relationer. Han hävdar att Romarbrevet återspeglar situationen vid kejsaren Caligulas hov. Inget av detta har något stöd bland evangelikala teologer.

Även den övergripande teologin är problematisk. Eurell hänvisar till Paulus ord att ”bokstaven dödar, men Anden ger liv” (2 Kor 3:6). Men om detta – som hos Eurell – ska tolkas som ett ifrågasättande av Gamla testamentets etiska påbud kan det ju tillämpas på betydligt fler frågor än samkönade sexuella relationer. Det bäddar helt enkelt för ett sluttande plan – alternativt teologisk inkonsekvens.

Minst lika uppseendeväckande är Eurells bruk av bibeltexterna. Som så många andra revisionister fokuserar han starkt på berättelsen om Sodom och Gomorra och lagarna i Tredje Moseboken – samtidigt som han är helt tyst (!) om skapelseberättelsens betydelse för frågan. Jesu undervisning i Matteus 19 ges ingen som helst tillämpning på samkönade relationer, och Paulus ord i 1 Korinthierbrevet 6 och 1 Timotheos 1 viftas bort som mer eller mindre irrelevanta.

Genom hela boken driver Eurell att homosexualitet är medfött och icke-valt, och att det därför måste ses som en naturlig variation i skapelsen. Han har en poäng när han påtalar det orimliga i att säga att hbtq-personer generellt skulle ha valt sin sexuella läggning. Detsamma gäller hans kritik av pray away the gay-rörelsen. Men efter syndafallet finns det inte längre något sådant som en ”neutral” skapelse. Vi är alla präglade av syndens realitet. Därför behöver vi Bibelns vägledning för att veta vad som har Skaparens välsignelse – och inte.

Vi är många som har positiva erfarenheter av Per-Olof Eurell. Hans många år i Världen idags styrelse talar sitt tydliga språk. Men det här är inte någon bra bok. I all sin aktivistiska glöd är den teologisk undermålig och därmed vilseledande. Risken är att den skapar splittring snarare än inbjuder till de samtal som Eurell önskar sig.

Läs på varldenidag.se