I den engelskspråkiga världen har det på senare år getts ut en mängd kristna böcker där flera olika perspektiv bereds en möjlighet att mötas inom en och samma volym. Inte minst Zondervans ”Counterpoints”-serie är ett välkänt exempel på detta – en serie som snart är uppe i 40 utgivna titlar.

Hos de kristna förlagen i Sverige har motsvarande upplägg varit mindre vanligt. Desto mer välkommet är det därför att Apologia har gett ut en diskussionsbok på temat Skapelse och evolution, där fyra olika perspektiv bryts mot varandra: ungjordskreationism, gammaljordskreationism, ID-vänlig teistisk evolution och teistisk evolution.

För den som inte är bekant med upplägget har var och en av författarna skrivit en huvudtext som därefter kommenteras av övriga författare. Som avslutning på varje sektion får huvudförfattaren kommentera sina kollegors kommentarer, vilket innebär att varje sektion består av fem olika texter.

Förutom den bredd av perspektiv som detta innebär, ligger det till grund för en dynamisk läsupplevelse. Inte minst tvingar det läsaren till en djupare reflektion, eftersom man hela tiden får olika synsätt att förhålla sig till.

Om jag redan nu ska ge någon form av omdöme om boken är det nog det senare jag uppskattar allra mest. Snarare än att kora någon självklar vinnare i debatten vill jag helt enkelt lyfta fram rikedomen i de olika perspektiven. Ju längre jag läser, desto tydligare blir det att en så komplex fråga som den kristna synen på skapelse och evolution kräver att vi använder oss av flera parallella angreppssätt. Annorlunda uttryckt: ingen av författarna sitter (så vitt jag kan bedöma det) ensam inne med ”hela sanningen” i dessa frågor.

Det är också högst kompetenta författare som har valts ut. Ungjordskreationismen – som ifrågasätter såväl evolutionsteorin som tanken på en gammal jord – företräds av Göran Schmidt, tillika ordförande i föreningen Genesis. Gammaljordskreationismen – som ifrågasätter evolutionsteorin utan att ifrågasätta tanken på en gammal jord – företräds av fysikern Krister Renard. Den ID-vänliga teistiska evolutionen – som bejakar delar av evolutionsteorin men också förutsätter Guds aktiva ingripande för att föra dessa processer framåt – företräds av molekylärbiologen Sebastian Ibstedt. Den teistiska evolutionen – som i allt väsentligt bejakar evolutionsteorin som förklaring till skapelsen så som vi i dag känner den, men utan att fördenskull förneka Guds roll som skapare – företräds av teologen Lars Gunther.

Vad är det då som framkommer av det gemensamma samtalet? Det låter sig inte så lätt sammanfattas i en kort recension. Men som redan har antytts visar det sig att författarnas olikheter inte bara handlar om sättet att värdera bevisen, utan lika mycket om deras skilda sätt att nalkas frågorna som helhet.

Störst är (förstås) skillnaderna mellan Göran Schmidt och Lars Gunther, som visar prov på diametralt olika sätt att läsa särskilt urhistorien i Första Moseboken 1–11. Schmidt menar att dessa kapitel ska läsas så bokstavligt och rättframt som möjligt, medan Gunther snarare betraktar dem som bildliga framställningar av teologiska sanningar – anpassade efter dem som först tog emot dem.

Krister Renard och Sebastian Ibstedt står i detta avseende närmare varandra, och intar någon form av mellanposition med ett mer öppet förhållningssätt än de båda ”ytterkantspositionerna”. Samtidigt ska understrykas att alla författarna bekänner sig till en evangelikal bibelsyn, och alltså har en hög syn på Skriften som Guds ord.

Om det är något jag saknar är det väl den mer ingående diskussionen gällande de naturvetenskapliga frågorna. Särskilt i Schmidts och Renards texter finns ett antal sådana exempel, men när man kommer till Gunther är det mer övergripande perspektiv som står i fokus. Å andra sidan finns det gott om hänvisningar i noterna för den som vill utforska mer.

Klart är att alla författare är väl pålästa, att alla har viktiga poänger och att alla utmanar varandra. Mina starkaste sympatier landar i mitten av det aktuella spektrat, men mitt råd är att läsa boken med ett så öppet sinne som möjligt. Det förtjänar den!

Läs på varldenidag.se