Ett regeringsskifte är ett bra tillfälle att ta mediekanalerna på pulsen: Är de så politiskt neutrala som de påstår sig vara? Eller är de – tvärtom – så vänsterlutande som ryktet gör gällande? Frågor som dessa är viktiga, både för saklighetens och representationens skull. Om man beskriver sig själv som ”public service” (folkets tjänare) ska man helt enkelt leva upp till de förväntningar som följer med ett sådant uppdrag.
Detta inte sagt som att det skulle vara fel att hysa vänstersympatier. Problemet uppstår i stället när en vänsterlutning hos våra nyhetsankare uppfattas som ”neutral” – eller när journalister vid ledande redaktioner använder dubbla måttstockar i mötet med beslutsfattarna.
Och det är inte konstigt att det hos många finns en oro gällande detta. De ofta anförda undersökningarna av Kent Asp vid Göteborgs universitet, om politiska sympatier hos journalister inom Public Service, har förvisso fått några år på nacken. Men resultatet talade ändå sitt tydliga språk: 80 procent röstade enligt Asps forskning på de rödgröna – varav mer än hälften på Miljöpartiet.
Undersökningar från Demoskop har vidare visat att svenskar med vänsterliberala värderingar upplever markant större frihet att lufta sina åsikter utanför hemmet än svenskar med hjärtat till höger. Utgångsläget är med andra ord inte neutralt – något som i sin tur spär på misstänksamheten hos dem med högersympatier.
Så: hur har regeringsskiftet hanterats i våra dominerande medier? På den frågan kan man inte ge något entydigt svar.
Finns det till exempel en värdering i det bland journalister så utbredda talet om ”högerregeringen” – när det egentligen hade räckt att tala om ”regeringen”?
Och skulle samma skur av kritiska frågor ha riktats mot en nytillträdd miljöpartistisk minister, som vi på senare tid har sett vid intervjuer av de borgerliga ministrarna?
Frågor som dessa kräver forskning och jämförande studier för att besvaras med säkerhet. Men förra veckans bild från TV4-reporterns anteckningsblock, där näringsminister Ebba Busch kallades för ”Ebba Slebba”, känns inte direkt betryggande. Särskilt inte som samma Ebba utsattes för korsförhör snarare än sedvanliga intervjuer när hon ”ställdes till svars” för regeringens politik av SVT:s Aktuellt- och Agendaredaktioner.
I väntan på forskarnas svar kan man konstatera att politiska utgångspunkter märks såväl i attityder som i val av frågor och perspektiv. Här tycks Public Service ha en hel del att arbeta med – om man är mån om sin egen trovärdighet.
Läs på varldenidag.se
