För att en människa ska vara trygg i sin egen identitet behöver hon veta både var hon kommer ifrån och vart hon är på väg. Och det Bibeln säger är att svaret på dessa frågor är ”Gud”.
I Första Mosebokens skapelseberättelse kan vi läsa att ”Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem” (1 Mos 1:27). Det här innebär att vi redan på Bibelns första sida får veta att vi är skapade till Guds avbilder. Som människor har vi en särställning i hans skapelse och vi har vårt ursprung och vår bestämmelse i Herren själv.
I samma veva får vi även veta en annan sak, nämligen att Gud inte bara har gett oss en identitet som hans barn – utan också en specifik könsidentitet som män och kvinnor. Få saker som kan sägas om oss människor är helt enkelt så grundläggande som att vi är tänkta att komplettera varandra. Som det står i det nästföljande kapitlet: ”Det är inte bra att mannen är ensam. Jag ska göra en medhjälpare åt honom, en som är hans like. … Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de ska bli ett kött” (1 Mos 2:18, 24).
De här sanningarna tas för givet genom hela Guds ord. Däremot är Bibeln ganska återhållsam med att specificera vad som är unikt ”manligt” respektive ”kvinnligt”. För att besvara sådana frågor behöver vi därför vända oss till forskningen. Det finns nämligen gott om biologiska, psykologiska och sociala egenskaper som dominerar hos det ena av de båda könen. Samtidigt finns det även gott om överlappningar, som gör att gränserna mellan det typiskt manliga respektive kvinnliga i många fall är flytande. Ett vetenskapligt sätt att tala om dessa saker är därför snarare att hänvisa till normalfördelningskurvor än att komma med generaliseringar om hur ”alla” av ett visst kön tänker och fungerar.
De biologiska egenskaper som så gott som alltid skiljer könen åt har först och främst med våra kromosomer att göra. Män har könskromosomerna XY medan kvinnor har könskromosomerna XX. Detta ligger till grund för våra olika ”hormonmixer”, där män är präglade av testosteron och dihydrotestosteron och kvinnor av östrogen och progesteron. Under puberteten leder dessa hormoner till betydande förändringar av den manliga respektive kvinnliga kroppen.
Men det finns fler områden där män och kvinnor på gruppnivå skiljer sig från varandra. De senaste decenniernas hjärnforskning har till exempel visat på en mängd olika skillnader mellan det (typiskt) manliga och det (typiskt) kvinnliga. Män är generellt bättre på att förstå och bygga system medan kvinnor är starkare i fråga om empati och verbal kommunikation. Män som kollektiv är mer tävlingsinriktade och risktagande än kvinnor, medan kvinnor är mer fokuserade på relationsbyggande och på att bevara den sociala harmonin. Och så vidare.
Det fick även stor internationell uppmärksamhet när ett amerikanskt forskarteam 2014 kunde påvisa att ”kopplingsschemana” i de båda könens hjärnor skiljer sig åt. Manliga hjärnor, visade det sig, har starkare kopplingar inom de båda hjärnhalvorna medan kvinnliga hjärnor har starkare kopplingar mellan hjärnhalvorna. Vilket av alternativen är bättre? Den frågan är förstås fel ställd. Poängen är i stället att män och kvinnor processar sina sinnesintryck på delvis olika sätt, vilket i sin tur bidrar till att könen kompletterar varandra. Just det som också Bibeln säger!
I många feministiska eller genusvetenskapliga kretsar finns en rädsla för den här typen av forskningsresultat. Man menar att manlighet respektive kvinnlighet är föränderliga begrepp utan förankring i våra biologiska förutsättningar. Allt som har med könsroller och könsuttryck att göra betraktas som konstruktioner. Ofta är man också rädd för att en essentialistisk syn på kön – där könsskillnaderna ses som helt eller delvis medfödda – ska tvinga in människor i roller som de inte är bekväma med. I nästa artikel ska vi därför titta närmare på dessa farhågor.
Redan nu vill jag dock säga att en människa som ser den här typen av fakta som ett hot kommer att leva resten av sitt liv i uppförsbacke. Att män och kvinnor är skapade ”olika och jämlika” är nämligen ett fundament i den bibliska berättelsen. Komplementariteten mellan könen är en central del av skapelsens inneboende skönhet!
Läs på varldenidag.se
Hej !
Tack för en bra artikel !
Jag undrar om du har källhänvisning till de forskningsresultat som du tar upp i artikeln ?
Mvh Eva
Absolut! Hela andra delen i min bok Olika och jämlika är en genomgång av vad olika forskningsfält har att säga om manligt och kvinnligt. Hör gärna av dig om du vill beställa och läsa!