Trots att många av oss knappt är medvetna om det, befinner vi oss mitt uppe i ett av världshistoriens mest omfattande teknikskiften. I detta nu öppnas nämligen sektor efter sektor för Artificiell Intelligens (AI), och resultaten hittills tyder på en närmast oändlig utvecklingspotential.

AI kan användas inom nästan alla teknikområden. Vi talar om robotar, sensorer, övervakningsinstrument, vapen – till och med humanoider. Men AI dyker även upp i ”mjukare” sammanhang, såsom sjukvård, design och offentlig service – ja, snart sagt överallt där intelligent teknik kan skapa bättre och/eller effektivare system inom den aktuella sektorn.

Ett ofta omtalat exempel på detta är bankväsendet. Företaget PriceWaterhouseCoopers har räknat ut att automatiseringen av olika banktjänster om bara fem år kan ersätta två tredjedelar av arbetsstyrkan inom denna sektor. Helt klart en känslig fråga för facket! Men det är också en känslig etiskt fråga, till exempel när AI:s algoritmer kopplas samman med sådant som aktieköp och försäkringar. Ännu mer så när tekniken sätts i system av giriga företagsledningar eller totalitära regimer.

Därmed är vi också inne på AI:s risker. Förutom de mest uppenbara exemplen, där ny teknik används för bedrägerier och manipulation, finns det en mer svårfångad problematik kring AI:s närvaro i det offentliga rummet. Ett av de värsta exemplen är den kinesiska statens program för ansiktsigenkänning. Men många av oss skulle sannolikt reagera redan om det visade sig att växeltelefonisten vi just konverserade med, och som både svarade och ställde frågor till oss, visade sig vara en välprogrammerad robot.

För att inte tala om scenariot där samma teknik blir till ett redskap för den organiserade brottsligheten. På senare år har vi många gånger hört om äldre som blivit uppringda av personer som velat lura dem på inloggnings- eller kontokortsuppgifter. Tänk dig då en liga som med AI sätter i system att ringa upp alla telefonnummer i den virtuella telefonkatalogen, och medelst en skickligt programmerad ”telefonist” försöker övertyga dem som svarar om att överlämna ekonomiskt känsliga uppgifter!

I det senaste numret av den svensk-norska tidskriften Theofilos väljer redaktionen att publicera två artiklar på temat AI, som båda har sitt ursprung hos de amerikanska Sydstatsbaptisterna. I en inledande artikel slår Jason Thacker, en av cheferna på samfundets kommission för etik och religiös frihet, fast att kyrkan nu står inför en unik möjlighet att ”tala ord av sanning in i en fråga som kan ha sanna och bestående effekter på hur verktyg som AI framställs och nyttjas i vår värld”.

I en längre artikel presenteras därefter tolv punkter med mer principiella uttalanden i frågan. Punkterna inleds med att fastslå vad man menar sig kunna bekräfta i den nya tekniken, för att därefter beskriva vad man ser som problematiskt. På pluskontot påtalar man sådant som det fina med mänsklighetens uppfinningsrikedom och betydelsen av den senaste tidens vetenskapliga framsteg – till exempel där AI har blivit en del av den moderna vårdapparaten.

Men på minussidan lyfter man samtidigt ett varningens finger för hur tekniken kan komma att ställas över den enskilda människan – inte minst i relation till olika säkerhets- och integritetsfrågor – och att all teknologi behöver regleras av etik och moral. Särskilt stora risker ser man inom en sektor som vapenindustrin. För att inte tala om det allt större intresset för AI inom sexindustrin …

Artificiell Intelligens är här för att stanna, och det finns inget som vi i kyrkan kan göra för att ändra på detta. I mångt och mycket är tekniken därtill något att välkomna. Men samtidigt har vi all anledning att lyssna till rådet från Sydstatsbaptisternas kommission för etik och religiös frihet: Nu är tiden att vara med och påverka hur AI ska komma att nyttjas under de år som ligger framför oss!

Läs på varldenidag.se