Under sommaren har jag och familjen åkt några gånger till Hälsingland tur och retur. Vid varje resa har vi passerat den märkliga byggnationen Dragon Gate utanför Älvkarleby. Det finns mycket att säga om denna plats, som till stor del kan beskrivas som en modern spökstad. Här finns ett hotell i kinesisk stil, som aldrig har tagit emot några gäster på grund av underkända resultat i fråga om ventilation och brandskydd. I en igenbommad museibyggnad finns det 200 skalenliga kopior av soldaterna i terrakottaarmén i den kinesiska staden Xian. Framför restaurangen – där man i dag serverar lunchbuffé och säljer kinesiskt krimskrams – finns ett stort och ödsligt torg, som omgärdas av en mur i Kinesiska muren-stil.
Och så har vi förstås gudabilden. För det är den som gör det klart djupaste intrycket på mig själv när vi passerar Dragon Gate. Faktum är att jag i min ande kan känna av att vi är på väg mot denna plats redan innan jag kan se den ifrån bilen. Det är tydligt att Dragon Gate är tänkt att fungera som ett slags andlig port in i Norrland. En port som enligt företagets tidigare VD pekades ut med hjälp av feng shui – en kinesisk pseudovetenskap i gränstrakterna till det ockulta. Hela platsen står under den kinesiska bodhisattvan Guanyins beskydd. Guanyin är en av mahayanabuddhismens mest populära gudomar, och hon är medlidandets och nådens gudinna.
För några veckor sedan valde vi för första gången att stanna till vid denna skapelse för att köpa glass, och jag passade på att ta en titt även på statyn av Nådens gudinna. I samband med detta läste jag igenom den förgyllda text som finns inristad i monumentet. Där står exempelvis följande: ”Den största buddhan, nådens allsmäktiga gudinna, hjälper och räddar dem som lider, med sin gränslösa kärlek och barmhärtighet.” Därefter följer sju olika gärningar som Guanyin anses vara expert på, och personligen reagerar jag särskilt på nummer 1 och 3.
Ettan lyder: Större tur med fler söner och manliga barnbarn.
Trean lyder: Tur och framgång för vem som helst, vid vilket tillfälle som helst och var som helst.
Kontrasten mellan detta och den Gud som jag själv bekänner mig till – och som också är en nådens gudom – är slående. Mest provocerad blir jag faktiskt av människosynen. Att ha tur i fråga om barnafödande innebär alltså att inte få några flickor, vare sig som barn eller barnbarn! Men också gudsbilden framstår som väldigt mekanisk. ”Tur och framgång för vem som helst, vid vilket tillfälle som helst och var som helst”, är knappast någon biblisk målsättning. En kristen syn på bön handlar i stället om att be att Guds vilja ska ske på jorden – oavsett om vi för egen del kommer att bli ”vinnare” på grund av detta eller inte.
Jag åkte vidare från Dragon Gate med en förnyad tacksamhet över att jag själv inte måste vara hänvisad till nådens gudinna – utan till nådens Gud. Och de som har gått på lögnen att alla religioner har samma sätt att se på tillvarons grundläggande sanningar kan förslagsvis, precis som jag, avlägga visit på Dragon Gate. Där finns ett talande bevis på motsatsen.
