Att Ordspråksboken i Gamla testamentet är fylld av visdom hörs redan på namnet. Men frågan är om något uttalande i denna skrift kan vara mer aktuellt än det som står i kapitel fyra: ”Mer än allt som ska bevaras, bevara ditt hjärta, för därifrån utgår livet” (Ords 4:23).

Det är mycket i dagens västerländska samhälle som sliter och drar i våra hjärtan. Inte minst märker vi detta i media- och reklambranschen. Oavsett om vi går på stan, bläddrar i en tidning eller rör oss på nätet bombarderas vi av budskap som vill påverka oss, få oss att köpa en viss produkt eller på ett subtilt (eller inte så subtilt) sätt säga till oss vilka vi borde vara.

Men faktum är ändå att det finns ytterligare en nivå av påverkan i den omgivande kulturen, som vi sällan är lika uppmärksamma på. Nämligen den som har med sekulära liturgier att göra. Alltså fenomen och ritualer som kan sägas bära på en form av berättelse om vilka vi är och vad vi är till för.

Ett konkret exempel på detta kan vara designen på våra shoppingcenter. Det är många som har konstaterat att de här byggnaderna har tagit över mycket av kyrkornas funktion av att samla människor på helgerna. Men indirekt kan shoppingcentren även sägas förmedla ett antal budskap till sina besökare.

I påfallande likhet med en medeltida katedral möts vi här av stora och inbjudande lokalar som drar oss in i vad som på goda grunder kan beskrivas som en form av tillbedjan. Shoppingcentren är kommersialismens tempel, och längsmed huvudgången finner vi skyltfönster och skyltdockor som med lite fantasi är fullt jämförbara med katedralernas sidokapell. Allt är designat för att vi som besökare ska slappna av och trivas – men också för att våra begär ska väckas till liv efter det som är till salu.

Och det intressanta här är alltså att vi utsätts för ett budskap som är betydligt större än de enskilda butikerna. Vi impregneras med en ideologi som säger oss att sann glädje, sann frihet, sann gemenskap et cetera finns att köpa i kommersialismens tempel. Jag shoppar – alltså finns jag!

Den nordamerikanske filosofen James K.A. Smith talar om detta i sin bok Du blir vad du älskar (EFS Budbäraren 2019). ”Köpcentret är en religiös plats, inte för att det är teologiskt utan för att det är liturgiskt. Dess andliga betydelse – och hot – ligger inte i dess ’idéer’ eller ’budskap’ utan i dess ritualer. Köpcentret bryr sig inte om vad vi tänker men är desto mer intresserat av vad vi älskar. Köpcentrets hemlighet är att det egentligen är ute efter vårt hjärta.”

Som en konsekvens av detta och liknande fenomen skriver han vidare: ”Kristen tillbedjan och gudstjänst handlar väsentligen om att formas till något annat än det som vi blir formade till av de rivaliserande liturgier som vi ofta är så djupt förankrade i, de kulturella praktiker som på ett dolt sätt håller vår kärlek och längtan fångna, som felkalibrerar dem och orienterar oss mot rivaliserande versioner av det goda livet.”

Om Smith har rätt är det alltså varje kyrkas uppgift att förse sina medlemmar med en annan berättelse, men också med en annan uppsättning praktiker, än de sekulära liturgier som vi möter i vår vardag – till exempel när vi är ute och shoppar. För Smith leder detta till radikala förslag gällande våra gudstjänsters utformning, men vi behöver inte köpa allt han säger för att bejaka hans grundläggande poäng.

Det slags frågor som hans analys ställer till oss är nämligen nödvändiga för alla som i dag vill bli formade till Jesu likhet: Vilken berättelse låter vi forma våra liv? Sjunger vi gudsrikets eller Babylons sånger? Och hur kan vi bevara våra hjärtan i en kultur som ständigt uppmanar oss att ge det till en annan uppsättning gudar än den Herre som vi som kristna har svurit vår trohet till?

Få frågor kan väl vara mer angelägna än dessa.

Läs på varldenidag.se