Efter en aprilmånad präglad av ytterligheter – första halvan kall, andra halvan varm – har vi haft en torr och solig majmånad i Sverige. Många bönder oroar sig därför för den kommande skörden. Skräckscenariot är att regnen ska fortsätta att utebli, med påföljande risk för en repris av 2018 års missväxt, då hälften av Sveriges normala skördar uteblev.

Men det är inte bara de torra markerna som inger oro. Ett växande problem är också den ökande bristen på insekter såsom bin, humlor, fjärilar, flugor och skalbaggar. Inte alltid så uppskattade av oss människor, kanske, men utan dessa kommer vi på sikt att få betydligt sämre skördar av såväl odlade som vilda frukter och bär.

Det var för några år sedan som FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster släppte en rapport som slog fast att ett betydande antal insekter som pollinerar växter i vår värld är hotade. Särskilt allvarligt är läget i tropikerna, där antalet insekter på vissa håll har minskat till hälften. Men även i Norden är en förändring skönjbar.

Och det handlar inte bara om en minskning av nettoantalet insekter. Både här och i övriga delar av världen handlar det också om en minskning av antalet arter inom de totala populationerna; även där nettoantalet förblir oförändrat kan det alltså vara mindre biologisk mångfald än tidigare.

Orsakerna till denna utveckling är flera. Till de mer generella hör förändrade sätt att bruka marken där insekterna lever, ökad användning av kemiska växtskyddsmedel samt – förstås – de pågående globala klimatförändringarna.

Sett till den svenska situationen skulle man särskilt kunna nämna sådant som:

  • En drastisk minskning av ängs- och betesmarker jämfört med några decennier sedan.
  • Övergödning som konkurrerar ut svagväxande växter – till vilka många av våra vanligaste ängsblommor hör – till förmån för snabbväxande växter av mindre värde för den lokala faunan.
  • Invasiva arter såsom den vackra blomsterlupinen, vars närvaro tenderar att utarma både flora och fauna i berörda områden.
  • ”Ljusföroreningar” i form av starkt lysande gatlampor och utebelysningar som drar till sig insekter och hindrar dem från vitala aktiviteter som födosökande, parning och äggläggning.

Som synes finns det mycket här som vi som människor kan påverka. Och för en gångs skull är det faktiskt så att den mänskliga påverkan i sig inte ska betraktas som något negativt, då det i hög grad är tidigare generationers brukande av marken som har bidragit till den biologiska mångfalden. Dagens stordrift och monokultur har dock visat sig mindre gynnsam för våra pollinatörer, och förutom på den allmänna globaliseringen vilar ett tungt ansvar här på de politiker som genom skattepålagor och regelverk har gjort det omöjligt för småböndernas ekonomi att gå ihop.

Även vi som privatpersoner kan dock bidra till en förändring. Till exempel kan vi:

  • Värna de blomsterängar, våtmarker, stenmiljöer och öppna sandytor som finns i vår närhet, eftersom dessa generellt är platser där insekterna trivs.
  • Välja blommande träd och buskar vid nyplantering, samt bevara grova gamla träd och död ved ute på markerna.
  • Låta delar av vår gräsmatta gå i blom under försommaren, utan att klippa ned den med gräsklipparen.
  • Bekämpa invasiva arter.
  • Undvika gödsel och bekämpningsmedel.

Den biologiska mångfalden är en fantastisk del av Guds skapelse, och ett av de mest förunderliga inslagen på vår planet Jorden. Som kristna har vi all anledning att bidra på de sätt vi kan för att vare sig floran eller faunan utarmas mer än nödvändigt. Tänk gärna på det när du planerar dina odlingar i sommarstugan!

Läs på varldenidag.se