Äntligen verkar det som att rättvisa håller på att skipas i ett av modern frikyrkohistorias mest bisarra dramer. Detta sedan beskedet kom att tre före detta pastorer från Knutby Filadelfia kommer att åtalas vid Uppsala tingsrätt. Förhandlingarna väntas inledas senare i år, men de åtalspunkter som har offentliggjorts är minst sagt anmärkningsvärda för att gälla ett lokalt pastorsteam: misshandel, barnaga och sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning.

Exemplet Knutby är förstås extremt, men det är värt att påminna om att det som hänt i denna sekt har blivit förutsagt av Herren själv. ”Akta er för de falska profeterna, som kommer till er klädda som får men i sitt inre är rovlystna vargar”, säger Jesus. Även i Gamla testamentet formuleras kännetecknen på ett korrupt andligt ledarskap: ”Skulle inte herdarna ta hand om hjorden? I stället åt ni upp det feta, ni klädde er med ullen och slaktade de gödda djuren. Men ni tog inte hand om hjorden. De svaga stärkte ni inte, de sjuka botade ni inte, de sårade förband ni inte, de som drivit vilse förde ni inte tillbaka, de förlorade sökte ni inte upp, utan med hårdhet och grymhet härskade ni över dem.”

Men det finns fler trådar att nysta i för den som vill förstå fenomenet Knutby Filadelfia. Inte minst gäller detta Åsa Waldau – även kallad ”Kristi brud” – som förvisso inte haft den starkaste formella rollen i församlingen, men som tycks ha styrt denna gemenskap med järnhand.

För att förstå dynamiken bakom detta kan det finnas skäl att bläddra fram till Bibelns sista bok. I sitt sändebrev till församlingen i Thyatira säger Jesus: ”Men det har jag emot dig att du låter kvinnan Isebel hållas, hon som säger sig vara profetissa och undervisar och förleder mina tjänare att bedriva otukt och äta kött från avgudaoffer. Jag har gett henne tid att omvända sig, men hon vill inte omvända sig från sin otukt. Se, jag lägger henne på sjukbädden, och de som bedriver otukt med henne skall komma i stor nöd, om de inte omvänder sig från hennes gärningar.”

En allmän uppfattning i den kristna kyrkan är att sändebreven visserligen vänder sig till församlingar i dåtidens mindre Asien, men att de också har ett budskap till Guds folk i alla tider. I klartext måste detta innebära att Isebels ande är en realitet även för oss i dag att räkna med. Låt oss därför ringa in vad det är vi här har att göra med.

Den Isebel som presenteras i Uppenbarelseboken är en människa – och i förlängningen en andemakt – som sprider villfarelse i Guds församling. Enligt Jesus har hon ett antal distinkta egenskaper:

  • Hon säger sig vara profetissa.
  • Hon undervisar och har inflytande i församlingen.
  • Hon förleder Guds folk till otukt och avguderi.
  • Hon vägrar att omvända sig.
  • Hon döms av Herren själv – men drar också med sig andra i sitt fall.

På modern svenska talar vi alltså om en stark ledare med profetiska anspråk, som manipulerar och förvrider huvudet på sin omgivning och som har en likaledes förvriden hållning till såväl sexualitet som tillbedjan. Känns det igen? Om inte är det bara att läsa anklagelsepunkterna från den stundande rättegången.

Sen är det förstås viktigt att säga att maktmänniskor finns av olika slag – liksom det finns olika nivåer på deras inre mörker. De fullfjädrade Isebel-personligheterna är tämligen sällsynta. Men när de väl har fått ett fäste i den lokala gemenskapen kan de vara med och bidra till en närmast oöverblickbar skada. I värsta fall kan de – som i Knutby – fördärva både församlingen och medlemmarnas personliga tro.

De tidiga varningstecknen ska vi därför vara uppmärksamma på: En själsligt trasig individ som manipulerar och får andra att dansa efter sin egen pipa. En person som inte tål motsägelser, utan reagerar med vrede och anklagelser när hon/han blir motsagd. Som bygger upp en maktbas genom informella kontakter, och som undergräver det formella ledarskapet. Som med förkärlek agerar genom ombud, samtidigt som hon/han ställer sig in hos människor med andlig makt.

När vi stöter på detta fenomen har vi helt enkelt inte råd att vara naiva.

Läs på varldenidag.se