I min replik till Per-Olof Eurell valde jag att inte gå in på de exegetiska argumenten för en traditionell äktenskapssyn. I stället valde jag att kommentera Eurells påståenden om Bibeln och den antika världen, som jag menar inte håller för prövning.
På detta reagerar Eurell med illa dold frustration och hävdar att jag inte har besvarat hans huvudfrågor. Hela hans resonemang visar samtidigt att just de saker jag tog upp står i centrum av hans omprövade syn på samkönade relationer.
Eurell ifrågasätter att homosexualitet som läggning var känt i antiken. Både Ray Baker (Bekänna färg) och Chrys Caragounis (Homoerotik) har dock visat på detta – med ett antal relevanta citat som bevistexter. Att homosexualitet som identitetsterm är av senare datum är en annan sak, något som Eurell verkar blanda ihop.
Eurell menar vidare att ”upptäckten” av homosexualitet som läggning tvingar oss till ett nytt sätt att läsa Bibelns texter på temat. Här anser jag att Eurell har fel. Fokus i Bibelns texter om otukt ligger inte på våra bevekelsegrunder i stort, utan på våra handlingar. Samkönat sex är problematiskt för att det strider mot Guds skapelseordning.
Som jag påpekade i min första replik försvåras samtalet om detta av Eurells ovilja att skilja mellan sak och person, handling och läggning. Även för mig är det således fullt möjligt att glädjas åt att människor med olika sexuell läggning finns i den kristna församlingen – men utan att fördenskull sanktionera alla sexuella praktiker.
För att till sist knyta an till Eurells huvudfrågor:
1) Varför ska inte frikyrkan behandla HBTQ-personer som andra troende?
Mitt svar: Självklart ska vi det. Alla människor ska på samma villkor kallas till omvändelse och tro på Kristus.
2) Varför ska frikyrkan vara en plats där HBTQ-personer tvingas till skam och psykisk ohälsa alternativt leva ett dubbelliv och förneka sin personlighet?
Mitt svar: Det ett stort misslyckande när HBTQ-personer upplever mobbning, utfrysning och skambeläggande i den kristna kyrkan och som jag skrev redan i min replik är detta något vi behöver jobba med. Men jag tror alltså att detta är möjligt utan att ifrågasätta Bibelns sexualetik.
3) Bär läran ”HBTQ-personer kan inte accepteras i Guds församling” god frukt?
Mitt svar: Som jag förstår det menar Eurell här att församlingen ska bejaka människor som lever i samkönade sexuella relationer. Och då får jag på nytt anknyta till min första replik: Denna fråga kan inte besvaras enbart på ett individplan. Vi måste även väga in konsekvenserna av att åsidosätta Guds skapelseordningar. Men eftersom Eurell inte tycks vilja samtala om detta får det anstå till en annan debatt.
Läs på sandaren.se