”När argumenten tryter – höj rösten!” Så brukar man beskriva ett av standardknepen i ett dysfunktionellt debattklimat. Och det är ingen tvekan om att strategin har fått ett genomslag i vår tid. Polariseringen är större än på länge, något som i hög grad har med viljan att ”trycka till” meningsmotståndarna att göra – snarare än att vinna debatten genom hederlig argumentation.
Detta kan ta sig många olika uttryck. I sin mest vulgära form handlar det om att stå och skrika åt varandra. Men det kan även yttra sig i motsatsen: att tiga ihjäl varandra, osynliggöra varandra, baktala varandra. De så kallade härskarteknikerna rymmer olika beteenden, och de är inte alltid medvetna ens för dem som använder dem. I den här artikeln vill jag därför uppmärksamma en härskarteknik som ofta bottnar i de bästa intentioner – men som likafullt får följden både att volymen skruvas upp och att den andres uppsåt blir ifrågasatt.
Jag talar om bruket av begreppet alla människors lika värde.
De flesta normalt funtade människor skriver under på denna värdering. Åtminstone på pappret – och i vår kristet färgade kulturkrets. Samtidigt får vi ofta höra debattinlägg i stil med: ”om du inte tycker si eller så står du inte upp för alla människors lika värde”.
Ett färskt exempel kan hämtas från debatten inför kyrkovalet, där ett antal sekulära politiker läxade upp traditionellt troende kristna med just denna retorik. I Dagen kunde vi sålunda läsa en text av två centerpartister som satte likhetstecken mellan ”att stå upp för alla människors lika värde och rätt” och att viga samkönade par. Ja, de skrev till och med: ”Eftersom synen i äktenskapsfrågan så starkt avspeglar människosynen är det ändå naturligt att dra en gräns, så att alla präster i framtiden genuint bärs av värderingen om alla människors lika värde och rätt till sin kärlek.”
Det häpnadsväckande med dessa formuleringar är alltså att präster med en annan teologisk grundsyn än de båda centerpartisterna – och hit hör trots allt de flesta kristna i världen – betraktas som onda. För man kan väl inte vara ”god” om man inte står upp för ”alla människors lika värde”?
Samma tankefigur dyker upp i andra sammanhang. Om man inte anser att Sverige ska ha fri invandring kan man få höra att man ”ställer grupp mot grupp” och förnekar alla människors lika värde. På motsvarande sätt talar RFSU om abort, och Amnesty om tiggeri, som en ”mänsklig rättighet”. Alla som anser att invandringen till Sverige behöver regleras, som hyser betänklighet inför den svenska abortlagstiftningen eller som överväger att inskränka möjligheten till tiggeri på allmän plats stämplas därmed som onda. Och onda människor behöver man förstås inte diskutera med; dem kan man med gott samvete köra över.
Poängen är inte de specifika sakfrågorna. Även bland Dagens läsare finns det vitt skilda synsätt i frågor som har med vigselplikt, migration, abort och tiggeri att göra. Men vad vi alla borde kunna vara överens om är att ingen av dessa frågor är enkla. Alla förtjänar de en ingående diskussion, där argument får brytas mot varandra.
Och just därför blir det så kontraproduktivt när vi för snabbt drar ”alla människors lika värde”-kortet. Det är nämligen motsatsen till en dialogöppnare. I värsta fall är det en härskarteknik som har till syfte att få alla som tycker annorlunda att skämmas – och att tiga.
Problemet kan även illustreras av det faktum att flera saker som verkligen har en förankring i våra internationella konventioner – där det okränkbara människovärdet stadfästs – tenderar att dribblas bort i den offentliga debatten. RFSU, som är en av Sveriges starkaste röster för fri abort, kan i högt uppskruvat tonläge fördöma samvetsfrihet bland barnmorskor – trots att det senare (men inte det förra) är en del just av våra mänskliga rättigheter. Samma sak gäller för samkönade äktenskap, som faktiskt inte finns med i någon enda internationell konvention.
Därför var också Equmeniakyrkans styrelses svar på de motionärer som nyligen ville tvinga alla församlingar till samma hållning i äktenskapsfrågan med – just det – människosynen som bärande argument så intressant. Styrelsen konstaterade nämligen att det inte ”går att särskilja bibeltolkning från människosyn och gudsbild på det sätt som motionärerna gör”. I klartext: Människosynen och gudsbilden måste hämta sin definition någonstans ifrån, och i en kristen kontext bör denna källa vara Bibeln. Och då måste vi vara ödmjuka också inför andra rimliga tolkningar av Bibeln.
Inget av detta ska för övrigt tolkas som att argument utifrån ”alla människors lika värde” skulle vara orimliga eller fel. Det är verkligen en genuint kristen värdering. Men när begreppet växlas ned i mindre valuta, och tillämpas på specifika politiska och moraliska frågor, behöver det ges utrymme för diskussion. Annars agerar vi som om det bara är de människor som tycker likadant som vi som förtjänar att höras – och som därmed på riktigt har ”lika värde”.
Läs på dagen.se
Mycket M Mycket Bra!!!
Jag brukar säga ibland: att vi som troende ofta tar till oss olika slag av ”Religiösa mantran” då vi inte vill diskutera eller ha en diskussion då på ett öppet sätt. Menar med ett öppet hjärta och sinne är det alltid en möjlighet att komma överens! om båda sidor är grundade på ett sätt dvs att viljan är att göra rättvisa förhållande till Guds Ord, Bibeln, Sanningens Ord! Det är inget farligt att ibland ha fel! När intentionen är att veta och göra rätt utifrån det som är sanning och rätt dvs: Guds Ord, Bibeln och då det som Herren har talat och sagt! Utifrån det får vi styrka och kraft!
Att förenas, försöka och göra det som är bäst inte från våra egna sinnen, tankar och andra källor vad vi eller man bör göra! Nej!
Vi skall alltid som Ordet säger: HÅLLA FRID! så mycket det på oss beror? Alltså ett Verb, en aktiv handling att göra Håll Frid dvs försök söka, finna och även kanske bulta ibland men alltid utifrån kärlekens band!
Men en sak vi måste förstå att ”Kärlekens band”. är inte pga av oss själva, Nej! Det som förenar oss i allt oavsett vad som skall beslutas och göras måste alltid vara en grundinställning som är att tillsammans försöka komma överens! om Vad? Om Guds Vilja! Herrens Väg! Andens ljus!
Då finns alltid möjligheten till en lösning oavsett olika meningar etc…
Men viktigaste av allt är ju då att beslut som skall tagas är,grundat i Honom som vi tror på! oavsett vad som sker i Världen eller också i vårt land. Vi är först och främst kallade av Herren att utföra hans gärningar på bästa möjliga sätt utifrån Ordet som alltid är sanningen och grunden omalt som är rätt! Vi kan aldrig bete oss och vara det som Ordet varnar oss som en fara att när vi följer trender, vågor i allt som händer i Nuet. Det är då som Vi som Församlingar istället skall vara Salt och Ljus! dvs inte följa trender som inte är i enlighet med Guds Ord! Det är Församlingen som skall vara ”Trenden” i det som händer! Församlingen är ju kallade att vara SANNINGENS STÖDJEPELARE i alla tider!
Det är möjligt om intentionen är Guds Vilja! oavsett olika åsikter!
Här kan det då vara: HÅLL FRID men alltid Guds Vilja som är Guds Ord som ör Guds Vilja…..Allt är möjligt för den som ??? VILL OCH TROR…