Minns du valrörelsen 2006? Centerpartiet under Maud Olofsson gick till val på att i regeringsställning minska regelkrånglet för Sveriges företagare. Bland annat lovade man att företagens kostnader för administration av statliga regler skulle minska med en fjärdedel.

Tyvärr blev det inte så. Ett regelverk kom visserligen på plats som ställde större krav på konsekvensanalys av nya lagar, och ett Regelråd inrättades med uppdraget att granska och yttra sig över kvaliteten på dessa konsekvensutredningar. Men någon 25-procentig minskning kom man inte i närheten av.

Och vad värre är: Det har gått utför sedan dess. Bara de senaste veckorna har vi fått flera anmärkningsvärda exempel på hur dysfunktionellt det svenska myndighetsutövandet kan vara.

Om vi håller oss till storföretagen har vi till att börja med Cementa-debaclet, där det i nuläget är en öppen fråga vart det hela ska sluta. Men bara det faktum att ett företag som står för tre fjärdedelar av Sveriges cementtillverkning behövde vänta fyra och ett halvt år på besked från Mark- och miljööverdomstolen säger en hel del. Ett av flera skäl för att avvisa ansökan, formulerat av det statliga Naturvårdsverket, var att man visserligen hade inventerat antalet förekomster av den lågväxande örten svärdkrissla i området, men inte tagit reda på könet på varje enskild planta.

Till detta ska nu också läggas Mark- och miljödomstolens besked att man efter tre och ett halvt års beredning avvisar LKAB:s ansökan om utökat tillstånd för brytning i Kirunagruvan. Detta efter att företaget jobbat fyra år med den 5 000 sidor långa ansökan, till en kostnad av 100 miljoner kronor.

Det hade varit en sak om bolaget hade öppnat en helt ny verksamhet. Men här handlar det alltså om en verksamhet med mer än hundraåriga anor. Faktum är att det inte ens är någon ny malm som ska brytas. I stället gäller ansökan möjligheten att bryta malm i snabbare takt än tidigare. Det formella fel som saken stupade på var att man inte hade skickat personliga inbjudningar till det informationsmöte som anordnades i frågan; i stället hade man annonserat om mötet genom annonsblad och i lokaltidningen.

Det brukar sägas att vägen till helvetet är kantad av goda avsikter. Det finns säkert goda skäl för de flesta av de krav som ställs i samband med ovanstående ansökningar. Men sammantaget får de ändå orimliga effekter. Allt fler politiker talar om vikten av att reformera miljöbalken. Det är inte ett årtionde för tidigt. Frågan är bara om det är möjligt så länge Miljöpartiet sitter i regeringen.

Läs på varldenidag.se