Jimmie Åkessons uttalande under Sverigedemokraternas landsdagar – där han bland annat förordade konfiskering och rivning av moskéer med islamistisk inriktning – har med rätta kritiserats.
När Åkesson dessutom säger att minareter, kupoler, halvmånar och ”andra attribut som tjänar som islamistiska monument i stadsbilden” bör tas bort, blir det ännu mer problematiskt. Det han beskriver är nämligen vardagen i diktaturens Kina – med den skillnaden att det där även är kristna kyrkor som blivit föremål för motsvarande politik. I ett sådant politiskt sällskap vill vi inte hamna här i Sverige.
Med det sagt är det självklart en enorm skillnad på kristen tro och den typ av våldsam och systemhotande islamism som Åkesson vill komma åt. Men de internationella konventionerna för religionsfrihet är tydliga. De medger inte några undantag där majoritetsreligionen får premieras på minoriteternas bekostnad. Snarare tvärtom.
Åkesson själv är sannolikt nöjd oavsett hur det går i sakfrågan, givet den uppståndelse som hans uttalanden har väckt. Om inte annat bidrar de ju till att sätta bilden av Sverige-demokraterna som underdogs och anti-establishment, och i det narrativet ingår att ibland gå över gränsen.
Men mitt i detta positionerande och debatterande behöver vi ändå ta de frågor som Åkesson adresserar på allvar. Veckan innan SD:s landsdagar skrev Sofie Löwenmark en ledartext i Expressen, där hon tog upp det faktum att muslimska grupperingar med koppling till salafismen har sjösatt ett insamlingsprojekt med målet att bygga och inviga en ny moské i månaden i Sverige.
Moskéer som alltså ska sprida inte bara islam, utan specifikt den islamistiska ideologi som kan förknippas med religionens radikala element. Enligt insamlingssidan har 100 miljoner redan samlats in och tolv byggprojekt säkrats.
Här finns det sannerligen skäl till oro!
Ett mer konstruktivt sätt att hantera denna utmaning vore dock att täppa till möjligheten för islamistiska organisationer att finansiera svenska byggprojekt. Detta har också föreslagits av flera politiska partier de senaste åren. Problemet har varit att förslagen haft en tendens att slå alltför brett: ofta har man talat om förbud mot all utländsk finansiering av svenska religiösa organisationer, något som skulle slå hårt även mot flera kristna samfund.
En rimligare medelväg mellan detta och Jimmie Åkessons förslag är att likt flera länder, bland annat Danmark, förbjuda finansiering från organisationer med kända islamistiska kopplingar. Vid grova övertramp kan man självklart också – i samråd med SÄPO – dra in deras tillstånd att verka i Sverige.
Läs på varldenidag.se
