En antologi om den kristna skapelsetron väcker nyfikenhet. Tänkbara invändningar mot projektet formuleras redan i bokens förord: ”Är det inte dags för kreationister att hissa vit flagg och kapitulera inför evolutionens triumf? Bibelns berättelse om alltings tillblivelse saknar ju trots allt stöd i den moderna vetenskapen.”

Författarna till antologin hävdar förstås det motsatta. De beskriver sig själva som representanter för ”den klassiska kristna skapelsetron, den tro som varit förhärskande i vår kultur fram till bara några hundra år tillbaka i tiden”. Alla redovisar inte var de står i dateringsfrågan, men det intryck man får är att de flesta (om inte alla) är att beteckna som ungjordskreationister. Alltså personer som använder sig av 4 snarare än 9 nollor när de ska beskriva Jordens ålder.

Innehållet i antologin varierar, och spänner över flera olika fält. Aila Annala står för startskottet, och skjuter då in sig på de olika tolkningarna av skapelseberättelsen. Det finns mycket i kapitlet som är sant och relevant, men som teolog kan jag ändå reagera på vissa av de motsatsförhållanden som målas upp. Kräver en mytisk läsning av dessa texter att man ifrågasätter tron på en Skapare? Och stämmer det att den sjudagarsrytm som präglar den här världen förutsätter att de sju skapelsedagarna tolkas som 24-timmarsdagar? Här hade man vunnit på fler nyanser.

Även i vissa andra kapitel blir resonemangen lite väl ”slängiga”, särskilt i avsnitt där sakframställning och polemik får vandra hand i hand. Samtidigt finns det mycket att hämta också i de argumenterande texterna. Göran Schmidts kapitel ”De vanligaste evolutionsargumenten i vågskålen” är enligt min mening både bra och nyanserat. Samma sak kan sägas om Mats Moléns kapitel ”Jordens historia”, även om det självklart råder delade meningar om det som är hans slutsats: att de dateringsmetoder som bygger på radioaktivitet är otillförlitliga och att geologins vittnesbörd tyder på en världsvid översvämning helt i linje med Bibelns syndaflod.

Andra vetenskapligt orienterade kapitel handlar om livets uppkomst, big bang och kosmologin, människans härstamning och vår fantastiska kropp. Till detta ska läggas några mer avgränsade frågor, som väl närmast får betraktas som ”kryddor” i sammanhanget – såsom informationssystem i naturen och det unika och viktiga med jordens 20 000 biarter. Ett särskilt plus i kanten vill jag utdela till Lisabet Sandbergs fina text om skapelsens skönhet och harmoni och det personliga vittnesbördet av Thomas Forslin som får avsluta boken.

Den sammantagna bild som I början skapade Gud kan sägas presentera är att evolutionsteorin är en allt annat än självklar lära. Flera relevanta exempel ges på frågor där en naturalistisk världsbild inte har några tillfredsställande svar att ge, och ett antal rena felaktigheter pekas ut – även i sådant som presenteras som ”fakta” i våra nuvarande skolböcker.

Redan detta är förstås skäl nog för att en antologi av detta slag fyller ett behov.

Läs på dagen.se