Religionens plats i vårt svenska samhälle diskuteras som aldrig förr. Nu senast är det frågan om muslimska böneutrop som har fått känslorna att svalla, men detta är vare sig det första eller sista exemplet på hur islams närvaro i Sverige debatteras i media. En aktuell studie från Pew Forum hävdar att Sverige år 2050 kan komma att få den största andelen muslimer i hela Europa. Både i kyrka och samhälle behöver vi därför vara rustade för denna nya vardag.

Något som hittills inte har fått så mycket uppmärksamhet som det förtjänar är den muslimska missionsverksamheten. På ett antal platser i Sverige engagerar så kallade Dawah-team unga muslimer med ambitionen att dela med sig av sin tro. På muslimska poddar diskuteras vikten av att vinna själar för islam och muslimska grupper tar fram material som riktar sig specifikt mot den kristna tron. Ett exempel kan vara häftet ”Jesus i islam enligt Bibeln” som åtminstone för ett par år sedan delades ut i Stockholms moské, där författaren för fram argumentet att evangelierna är fulla av motsägelser och att ”Jesus själv aldrig ens hade i åtanke att offra sig för andras synder”.

Det är helt i sin ordning att religioner och deras anhängare gör vad de kan för att dela med sig av sin tro till andra. Samtidigt har svensk kristenhet haft ett ambivalent förhållningssätt till islams och Koranens anspråk. Ett välkänt exempel kommer från Svenska kyrkans senaste ärkebiskopshearing, där de flesta kandidaterna inte kunde svara klart på frågan om Jesus ger en bättre bild av Gud än Muhammed. Ett annat exempel är när fem präster från Stockholms domkyrkoförsamling 2015 skrev på DN Debatt att ”judar, kristna och muslimer vandrar mot samme Gud, var och en på sin väg”. I Dagens enkätundersökning året därpå var det drygt 30 procent av de svarande prästerna som helt instämde i samma påstående.

I de traditionella frikyrkorna är situationen normalt en annan. De senaste åren har vi därtill fått se stora grupper av muslimer komma till tro på Kristus – inte minst med iransk eller afghansk bakgrund. Även här kan det dock finnas behov av teologisk fördjupning. Det är få kristna i vårt land som själva har läst Koranen, och att sätta sig in i den muslimska världsbilden kan för många vara en utmaning.

Vilka skillnader finns egentligen mellan den genomsnittlige muslimens och den genomsnittlige kristnes förhållningssätt till sin religionsgrundare och heliga Skrift? Vilka argument använder missionerande muslimer när de vänder sig till kristna och icke-kristna svenskar? Vilka mentala och intellektuella blockeringar har troende muslimer i mötet med den kristna tron?

I Svenska Evangeliska Alliansens nya Brytpunktskrift Islam och kristen tro: En granskning och jämförande studie synar vi såväl Muhammeds, Koranens och den muslimska teologins anspråk. Vi gör detta i ljuset av såväl historisk forskning som kristen teologi, och vi går igenom muslimers vanligaste invändningar mot kristen tro. Det senare gäller frågor som evangeliernas trovärdighet, frälsningen, Jesu död och uppståndelse, treenigheten och inkarnationen.

Vi tror också att tiden är mogen för att mer ingående granska såväl Muhammed som Koranen som etiska och filosofiska föredömen. Det är trots allt lätt att konstatera att de skillnader som finns mellan Jesus och Muhammed är betydande, och i längden blir det orimligt att blunda för dessa kontraster. Faktum är också att de senaste årens framväxt av militanta islamistiska grupper som al-Qaida, Islamiska Staten och Boko Haram har lagt grunden för en betydligt mer livaktig debatt om Koranen och den islamiska traditionen även i den muslimska världen.

Ytterst sett är det förstås en fråga om ärlighet: När vi gång på gång möter påståenden från muslimskt håll om att Muhammed var ”den perfekta människan” och att Koranen är ”Guds eviga ord för hela mänskligheten”, måste detta få diskuteras och prövas. Faktum är att många muslimer redan gör motsvarande granskning av Bibelns och Jesu anspråk. Att resultatet så ofta utfaller till den kristna trons fördel kan knappast vara något att skämmas för.

Aposteln Petrus skrev till de första kristna med orden: ”Herren Kristus ska ni hålla helig i era hjärtan. Var ständig beredda att svara var och en som ber er förklara det hopp ni har.” Denna uppmaning är lika aktuell i vår tid som den var under det första århundradet. Och den gäller för oss som kristna, oavsett om de personer vi samtalar med är ateister, agnostiker eller muslimer.

[Tillsammans med Omid Pasbakhsh]

Läs på dagen.se