För ganska precis ett år sedan kom ett larm från vårdcentralen Nötkärnan i Bergsjön. Ett av de första fallen i modern tid av mässling hade konstaterats, och när alla svallvågor hade lagt sig var det nästan 40 personer som hade smittats. Innan dess hade Sverige inte haft ett enda fall av sjukdomen sedan 80-talet.
Att mässlingepidemin tog sin början i Bergsjön är måhända ingen slump, då detta är en stadsdel med lägre vaccinationsskydd än genomsnittet. Men händelsen är samtidigt en del av en betydligt större trend. I länder som Ukraina och Ryssland, men också Frankrike och Grekland, kan antalet insjuknade numera räknas i tusental. Och om vi rör oss ännu längre bort – och särskilt till världens olika krigshärdar – är läget ännu värre. Enligt en nyligen publicerad rapport ökade antalet smittade under 2017 med 30 procent globalt sett. Resultat: 110 000 dödsfall!
Som om detta inte vore illa nog, går epidemierna hand i hand med en annan trend, nämligen en allt mer utbredd skepsis till vaccination. Huvudförfattaren till den aktuella rapporten, James Goodson, säger till Svenska Dagbladet:
– Man ser på många håll ett skifte bort från vetenskapen. Som forskare är det ibland förvånande, men vi gör allt vi kan för att bekämpa missuppfattningarna, och uppmanar osäkra föräldrar att prata med vårdpersonal.
De missuppfattningar Goodson syftar på handlar bland annat om rykten på sociala medier om de risker som vaccinet påstås medföra. Många av dessa går tillbaka på en artikel i ansedda The Lancet, där forskaren Andrew Wakefield hävdade att han funnit samband mellan vaccinationer mot mässling och sjukdomar som autism och IBS. Studien drogs sedermera tillbaka, dels för att uppföljande studier inte uppvisade samma resultat, dels för att Wakefield själv kunde beläggas med ett antal grova oegentligheter. Faktum är att han helt fråntogs sin ställning som forskare.
Summa summarum: Ryktet om mässlingvaccinets risker vilar på minst sagt skakig grund. Och samtidigt är det alltså allt fler föräldrar som struntar i att vaccinera sina barn mot sjukdomen – något som i förlängningen kan drabba också andra. Mässling är en mycket smittsam sjukdom, och det finns stor risk att den som insjuknar för viruset vidare. I värsta fall med dödlig utgång.
För att få perspektiv på saken kan det vara värt att göra en historisk tillbakablick. Historikern Dick Harrison skriver i en skakande krönika om mässlingen som den kanske viktigaste enskilda orsaken till utplåningen av Amerikas ursprungsbefolkning. Han skriver: ”I Kuba skördade smittkoppor otaliga liv bland tainofolket, och när mässlingen slog till på 1520-talet dog uppskattningsvis två tredjedelar av de överlevande. På 1600-talet fanns ingen taino kvar: alla hade dött eller assimilerats med erövrarna. Liknande tragiska historier kan berättas om mässlingens ankomst till Centralamerika, Mexiko och Peru. … Mässlingens och smittkoppornas härjningar i 1500-talets Amerika brukar betecknas som den största kända demografiska katastrofen i mänsklighetens historia.”
Och vidare: ”I takt med att västerlänningarna spred sig över jorden fortsatte mässlingen att skörda människoliv i länder och på öar som var jungfruliga marker för sjukdomen. Oceanien drabbades mycket hårt: på 1850-talet dog en femtedel av Hawaiis invånare, två decennier senare mellan en fjärdedel och en tredjedel av alla invånare på Fiji. Jag har sett siffror, låt vara osäkra, som ger vid handen att omkring 200 miljoner människor har dött i mässlingen sedan 1855.”
Nej, mässlingen är ingen lek. Och inga konspirationsteorier i världen kan komma i närheten av att väga upp dess förödande härjningar genom århundradena. Dick Harrison avslutar sin krönika: ”Sett mot den historiska bakgrunden förefaller det onekligen bisarrt, för att inte säga vansinnigt, att det idag finns människor som medvetet säger nej till att vaccinering.”
Det är inte svårt att hålla med.
Läs på varldenidag.se