Det talas mycket om våra dagars ”genusideologi”. Sanningen är dock att det inte bara finns en, utan ett stort antal olika, genusideologier. Dagens feminism är helt enkelt en månglemmad best, med vitt skilda förgreningar på den politiska skalan (liberal, socialistisk, anarkistisk …) såväl som i fråga om grundsyn (essentialistisk, konstruktivistisk …) och hjärtefrågor i stort (radikalfeministisk, lesbisk, queer …)

Men även historiskt finns det faktiskt ett antal ”genusideologier” att förhålla sig till. I och med syndafallet säger Bibeln att det uppstod en orättfärdig manlig dominans över kvinnan (1 Mos 3:16), och sedan dess har det i alla mänskliga kulturer funnits tendenser till marginalisering av den kvinnliga halvan av befolkningen. När dessa tendenser har varit uttalade kan man tala om en patriarkal genusideologi, som står precis lika långt ifrån det bibliska idealet som vår tids inne-ideologier.

Om vi börjar med det senare perspektivet är det många som i dag sätter likhetstecken mellan den bibliska och den traditionalistiska/patriarkala hållningen. Själv vill jag dock utmana detta synsätt. Visst stämmer det att Bibelns texter har formulerats i traditionalistiska kulturer, men på flera ställen ser vi också att Herren väljer att utmana dessa. Det viktigaste uttrycket för detta finner vi i Bibelns två första kapitel, där både mannen och kvinnan presenteras som Guds avbilder och där äktenskapet instiftas som ett förbund mellan en man och en kvinna som ömsesidigt överlåter sig till varandra (se 1 Mos 1:26–27; 2:20–25).

På flera ställen i Bibeln ser vi också hur Gud själv väljer att utmana den rådande hederskulturen och hur han talar direkt till kvinnor utan att – som kulturen bjöd – ta omvägen via deras män (se 1 Mos 16; Dom 13 m fl). För att nu inte tala om Nya testamentets vision om ett gudsfolk där våra könsskillnader inte säger något alls vare sig om vårt värde eller vår förmåga att leva i gemenskap med Gud (se Gal 3:26–29).

Kort sagt: Den patriarkala genusideologin måste förkastas som ett sekulärt alternativ till det som är Bibelns vision om mäns och kvinnors samexistens i den här världen.

Den ideologi som har vuxit fram som reaktion mot traditionalismen är ju annars feminismen. Och som redan har nämnts är detta en mångfacetterad företeelse. 1800-talets och det tidiga 1900-talets kvinnorörelse sammanföll till stor del med det bibliska förhållningssättet och kunde därför bejakas av de kristna väckelserörelserna. Men med andra vågens feminism på 1960- och 70-talet skulle relationen komma att bli frostigare.

Inte minst är det den så kallade radikalfeminismen som sticker ut i sammanhanget. Det var företrädarna för denna ideologi som stod på barrikaderna för att driva igenom ett antal lag- och attitydförändringar som skulle förändra det svenska samhället i grunden: fri abort, borttagen sambeskattning, misstänkliggörandet av kvinnor som ville stanna hemma med sina barn etc.

Radikalfeminismen får sin prägel av en stark individualistisk utgångspunkt, där kampen för jämställdhet tenderar att betraktas som ett nollsummespel: för att kvinnorna ska kunna blomma i sina personligheter och gåvor, behöver männen trängas tillbaka. Det är ingen slump att en betydande del av andra vågens feminism har vuxit fram ur socialismens mylla, där fokus ligger mer på maktkamp och konfrontation än på samförstånd och ömsesidigt underordnande.

Det blir mer om detta i min avslutande artikel. Men innan dess vill jag kort få presentera en tredje sekulär genusideologi, som i dag har tagit över inte minst i akademiska miljöer. Den beskrivs ofta som ”tredje vågens” feminism och får sin unika prägel av den så kallade queerideologin.

Queertänkandet växte från början fram inom hbtq-rörelsen och präglas starkt av sin kritik av heteronormativiteten. Tredje vågens feminism talar helt enkelt om både könet och identiteten som något flytande och betraktar allt tal om en ”naturlig” (heterosexuell) sexualitet eller könsidentitet (man respektive kvinna) som förtryckande. I praktiken uppstår det därför ett androgynt ideal, där alla skapelsegivna skillnader mellan kvinnor och män förnekas. Var och en uppmuntras att definiera sig själv och både det biologiska och det sociala könet (könsrollerna) betraktas som förhandlingsbart.

I sista delen av den här serien ska jag försöka formulera en alternativ väg till dessa tre sekulära genusideologier.

Läs på varldenidag.se