Vi är mitt uppe i Stockholms Pridevecka, och det kan vara läge att reflektera över HBTQ-rörelsens påverkan på vårt svenska samhälle. Om detta skulle man kunna skriva mängder av artiklar, men här och nu smalnar vi av det till den könsneutrala äktenskapslagstiftningen.
Ett av de främsta argumenten för att förändra den svenska äktenskapsbalken var att detta inte skulle påverka den heterosexuella majoriteten. Dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt talade om att utvidgningen av äktenskapsbegreppet inte skulle ta bort något från dem som gift sig enligt den traditionella ordningen – bara lägga till något för dem som tidigare inte fått kalla sin relation för ett äktenskap.
De som argumenterade mot detta påpekade att möjligheten för samkönade par att gifta sig skulle få dramatiska konsekvenser för själva normbildningen. Inte minst skulle den försvaga kopplingen mellan äktenskapet och de individer som lagen till stor del är skriven för att skydda: barnen. Som bekant är det omöjligt för ett samkönat par att vara biologiska föräldrar till ett och samma barn.
Vad har då hänt med normbildningen sedan Sverige fick en könsneutral äktenskapslag? Det första som kan nämnas är att argumenten från kampanjen för den nya ordningen har kommit att betraktas som legitima även när de inte håller måttet.
Ett sådant argument är att det skulle vara diskriminerande att inte öppna upp äktenskapet för par av samma kön. Men rent sakligt är detta fel. Inom rättsväsendet talar man om diskriminering när ”lika fall behandlas på olika sätt”. Men den sterila föreningen mellan två personer av samma kön kan aldrig vara detsamma som den (potentiellt) fruktbara föreningen mellan två personer av olika kön. Vare sig FN-stadgan eller Europakonventionen talar därför om äktenskapet som en mänsklig rättighet annat än för vuxna individer av motsatt kön.
Ett annat undermåligt argument som dyker upp i debatten är att ”all kärlek är bra kärlek”. Med detta tycks man mena att en traditionell definition av äktenskapet innebär ett ifrågasättande av djupet i de känslor som homosexuella par kan ha för varandra.
Men så är naturligtvis inte fallet. Snarare är det en missuppfattning att ett lands äktenskapslagstiftning skulle ha så mycket med romantik att göra. Rent krasst bryr sig ju inte staten om intensiteten i de giftassugnas kärlek. Vad den däremot bryr sig om är att den förening mellan en man och en kvinna som kan ge upphov till barn får så goda förutsättningar som möjligt rörande uppfostran, hälsa och social och ekonomisk trygghet.
Därmed också sagt att den könsneutrala äktenskapslagstiftningen förstärker den redan utbredda missuppfattningen att äktenskapet främst är en fråga om känslor. Och allvarligare ändå: den gör äktenskapet till en rättighetsfråga för vuxna, snarare än ett skydd för det uppväxande släktet.
De senaste åren har vi även kunnat se hur kritiken mot den så kallade heteronormen har vuxit sig allt starkare. Även detta är helt följdriktigt, för om äktenskapet inte längre sätter barnen och uppfostran i centrum, och om samkönade relationer är en lika stor hjärtefråga för staten som äktenskap mellan en man och en kvinna, måste man i praktiken betrakta själva heteronormen som sin fiende.
Därför måste man också börja tidigt. Den statliga Diskrimineringsombudsmannen skickade 2015 ut direktiv till alla svenska förskolor om att de skulle ”se över om verksamheten präglas av heteronormen” samt ”se till att frågor som rör homo-, bi- och heterosexualitet på ett likvärdigt sätt blir behandlade och integrerade i verksamheten”. Man gick även till storms mot den så kallade tvåkönsnormen, bland annat med uppmaningar om könsneutrala toaletter och om att ”se till att förskolan har barnböcker om regnbågsfamiljer”.
Normbildningen i vårt samhälle har med andra ord tagit rejäla kliv sedan den könsneutrala äktenskapslagen infördes. Vissa ser detta som något positivt – andra som något negativt. Men oavsett vilket bör vi kunna vara överens om att Fredrik Reinfeldt hade fel: hela befolkningen påverkas när staten ändrar definitionen av vad ett äktenskap är.
Öppet brev till Världen idag och Olof Edsinger angående dagens artikel om Pride!
Kära Olof Edsinger och även Världen idag.
Jag ska med ord försöka förklara hur din artikel kan påverka människor omkring dig. I den värld du lever i. Människor du möter på gatan, i affären eller kanske läkaren som hjälper dig.
Kanske hur någon du bryr dig om kan påverkas, utan din vetskap.
Dina ord kanske är vettiga i ditt huvud.
Men i denna värld finns det tack gode Gud fler huvuden än ditt.
Jag måste börja med att säga att jag önskar att jag kunde förstå hur du tänker när du skriver denna artikel. Men det är tyvärr bortom mitt förstånd. Det kan bero på att jag är en människa som ifrågasätter allt. Oavsett vilken källa. Bibeln, forskare, lärare, läkare. Att jag vill tänka. Men inte bli lärd vad jag ska tänka, utan hur jag ska tänka och för att jag försöker tänka ur flera olika perspektiv. Du verkar mer vara inramad i en sorglig låda utan fönster så du inte ser det som finns utanför denna sorgliga låda.
Jag ber om ursäkt för min brist av förståelse, men jag känner ändå att någon ändå borde säga till dig att du seglar på djupa vatten när du riskerar andra människors psykiska hälsa och mående med dina fördomsfulla ord som är vadderade med en ”omtanke” för det så kallade heliga äktenskapet och barnen.
Trots allt är det inte de du kritiserar som skadar varken äktenskapet eller barnen. Utan det är åsikterna och de värderingar du står för som gör det. Fördomar lär man sig och baseras på rädsla. Ingen rädsla kommer från Gud?
Ni är i detta fall riktiga förtryckare. Det är inte synd om er. Eller barnen förens ni lär dem att det är synd om dem. Givetvis mår ett barn dåligt av mobbing. Det gjorde jag också. Men här är det ju ni som är mobbarna.
Heteronormen är långt ifrån hotad, tro mig.
Hur ofta utsätts ett heterosexuell par för trakasserier, hot och misshandel på grund av att de är heterosexuella?
Patetiskt uttalande.
What would Jesus do? WWJD?
Inte utesluta, mobba och offra andra på grund av sin egen rädsla, trångsynthet och fördomar i alla fall. Han tog emot alla. Vilket de säger på predikningarna också men så är det ju inte i verkligheten, uppenbarligen. Detta påminner mer om ett gäng tonåriga fotbollhulliganer vars sammanhållighet är helt beroende på uteslutande och föraktet av ”de andra”.
Den gyllene regeln lyder att man ska behandla andra så som man själv vill bli behandlad.
Vill ni bli förtryckta och mobbade? Vill ni bli utfrysta?
Redan som barn ifrågasatte jag allt men märkte ganska snart när jag befann mig i den religiösa friskolan, att där fick man inte göra så och redan som 7-åring blev jag ganska dåligt behandlad där.
Men lås gärna in era barn i en bubbla, er bubbla, ni har ju den rätten tydligen. Så slipper dem lära sig att det finns familjer som ser annorlunda ut för kunskap måste ju vara något farligt?
Att lära sig i förskolan om ”regnbågsfamiljer” är enligt dig något negativt. Samkönade föräldrar är inte heller lämpliga varken gällande ekonomi, det sociala eller uppfostran. Eller hälsan.
Då måste jag ju tillägga att långt ifrån alla heterosexuella par är det. Långt ifrån. Och det är ju nästan inga hbtq-personer som får ett oönskat barn. För du har rätt i en sak. Samkönade par kan inte tillsammans skapa ett barn på samma sätt. Vilket verkligen minskar antalet oönskade barn hos den gruppen medan det kryllar av ”misstag” i den heterosexuella världen.
Missförstå mig rätt. Inget barn är ett misstag enligt mig. Men det finns många som anser det. Vissa heterosexuella till exempel.
Och ditt argument att samkönade inte kan få egna biologiska barn. Men som du vet kan inte vissa heterosexuella par heller få det. Och barn utan föräldrar finns det gott om. Tyvärr.
Har hört många säga att nä inte är man en homofob, men det är som att kalla en man som sitter och tittar på tv med sitt barn och ser en svart person dyka upp för att sedan stänga av tvn, att vara antirasist. Han säger då att, jag har inget emot svarta men vill ju inte att mitt barn blir svart eller blir negativt påverkad av svarta.
Ni kanske själva hör hur dumt det låter? Man väljer ju inte sin ras ju.
Men vet ni vad. Inte heller väljer man sin sexuella eller romantiska läggning och hbtq-personer förtjänar SAMMA rättigheter som alla andra. Inte mer. Inte mindre. När valde du att vara heterosexuell Olof?
Tänk på era barn. Om de är hbtq-personer men tvingas leva som flyktingar utan pass och identitet? Och hur de mår av att ständigt bli utsatta för detta hemska förtryck! Eller skulle du Olof undra vad du gjort för fel då? Vad du gjort för att förtjäna att just ditt barn blev transperson eller kanske homosexuell?
Stackars.
Du hade ju inte gjort någonting. Förutom då att få barnet att må dåligt för den den är. Mobbing och utfrysning på hög nivå. I en vuxen ålder dessutom.
Att dagens lagstiftning påverkar er och barnen negativt är i mina ögon endast en ursäkt så ni i gott samvete kan fortsätta att förakta det ni inte förstår och det ni har fördomar gentemot.
Inte heller brister samkönade föräldrar mer i sitt föräldraskap varken socialt, gällande hälsan, ekonomiskt eller angående uppfostran som ni säger. Jag orkar inte ens ta fram alla miljoner exempel på det. Just Google it!
What would Jesus do? WWJD?
Hur skulle Jesus agera?
Man har ju hört på predikningar att man uppmanar att man ska vara mer lik Jesus. Han som hjälpte alla, såg allas lika värde, förespråkade kärlek. Ni kanske inte visste det men på den tiden då de kristna ansågs vara en judisk sekt fanns det gott om homosexuella äktenskap. Och jag tror de stod lite närmare Jesus än vad ni gör om jag ska vara ärlig. Och vad sa Jesus själv om ämnet? Absolut ingenting! Så viktigt var det för honom. Och ingenstans i bibeln står det heller att homosexuella som gifter sig ska brinna i helvetet vilket jag fått höra nu några gånger. Börjar lessnar någon otroligt på detta hyckleri och hatet som gömmer sig bakom bristande argument.
Däremot sa Jesus att han kom med det nya och att vi ska förkasta det gamla då det är föråldrat. Och det var seriöst 2000 år sedan det sades.
Era fördomar och ert förtryck dödar. Vet ni hur många hbtq-personer som mister sitt liv varje år? Och här sitter ni och gnäller över hur andras äktenskap påverkar ER negativt! Hur hemskt det är att barn kanske kan få lära sig att familjer kan se olika ut och hur hemskt det är att få lite undervisning om regnbågsfamiljer. Ja fy vilken hjärntvätt alltså!
Men fortsätt äta räkor ni (står ju i samma bibelvers) och fortsätt att hata. Glöm det viktigaste att Jesus budskap är det centrala inom kristendomen och att kärlek är det som främst förespråkas. Följ Petrus framför Jesus.
Det är er rätt. Likaså det är min rätt att ifrågasätta er och er tragiska och egoistiska syn på ”Pride fenomenet”.
Givetvis måste man ju dra in lite politik i detta också. Inte för att jag förstår varför det alltid ska behövas. Men ni kanske inser om ni faktiskt studerar på riktigt vem Jesus var, istället för att räkna alla era mynt att han var en riktig socialist. Ingen högersnubbe direkt.
Däremot ser jag upp till Ebba Bush Thor och hennes uttalande om förra årets pridefestival. För hon satte sig in i ämnet utan fördomar och såg dessa människor för just människor. Inte som aliens!
Jag kan lova dig Olof. Om jag någonsin gifter mig igen. Vilket jag betvivlar, men om jag gifter mig med en kvinna så ska du få slippa se oss äta chips ihop och kolla på Netflix. För det är ungefär det gifta gaypar gör. De är inte så annorlunda dig. Förutom att dem saknar just dessa förtryckande fördomar. Och du behöver inte oroa dig för deras ekonomi heller. Ellen DeGeneres är ju några kronor på banken exempelvis. Och barnen… Ja, dem skadas först när ni lär dem att det är något fel på deras föräldrar eller när ni utsätter barn i er omgivning som är hbtq-personer för ert förtryck.
Jag skulle råda dig att välja dina ord med försiktighet. Du vet aldrig hur stor skada en sådan här artikel kan göra. Vilket jag sett idag att den gjort. Och det krossade mitt hjärta att se en helt förstörd hbtq-vänlig kvinna som är kristen läsa detta och sedan bli trakasserad av en kvinna för att hon ifrågasatte artikeln.
Fy skäms. Bara fy skäms.
Hallelujah säger jag att någon äntligen ifrågasätter normerna. Vart hade vi annars befunnit oss? Många tusen år bakåt i tiden. Jesus ifrågasatte ju massa dåtida normer.
Det är en oerhört bra sak för att få mänskligheten att nå framåt.
Reinfeldt kanske hade fel när han sa att det inte skulle påverka alla om normerna nu blir mer ifrågasatta. Men det tackar jag Gud för.
Men vänlig hälsning Lenitha Wedholm.
Hej Lenitha!
Ärligt talat tycker jag att det är svårt att svara dig på detta brev. Inte främst för att jag inte förstår dig (jag tror att jag hänger med rätt bra på vad du säger) utan för att du skriver som du gör apropå min egen text. Du tillskriver mig ju en hel drös med hållningar och åsikter som jag inte har gett uttryck för – allra minst i den aktuella artikeln!
Låt mig för enkelhets skull ta det lite kort:
1) Min text tar fasta på det faktum att den könsneutrala äktenskapslagen, i motsats till vad dåvarande statsminister hävdade, verkligen har stor betydelse för fler grupper än de individer som vill göra bruk av den nya lagen. Ingenstans i artikeln tar jag ens ställning för eller emot detta. Min poäng är att Reinfelt hade fel. Att du sedan läser in en massa andra saker i artikeln får därför stå för dig.
2) Jag har personligen inget problem med att det finns människor med homosexuella känslor, och jag har inget intresse av att inskränka deras möjligheter att röra sig i samhället som alla andra (något som du antyder att jag skulle ha). Däremot tror jag att det är olyckligt med den förändrade äktenskapslagstiftningen. Om du vill sätta dig in i en lite mer seriös argumentation kring detta föreslår jag att går in här och läser: http://äktenskap.info/aktenskap-sex-i-samhallet/aktenskapsfragan-i-samhallet-varfor-bry-sig/
3) I ditt brev kommer du också med några korthuggna argument för varför en traditionell förståelse av Bibelns texter om samkönat sex inte kan försvaras. Jag har svårt att se vad detta har med min artikel att göra, eftersom jag där inte argumenterar för någon specifik syn på samkönat sex, och inte heller gör några kopplingar till Bibeln eller min kristna tro. Men om du vill fördjupa dig i den syn jag företräder när det gäller själva bibelordet, finner du en sådan här: http://äktenskap.info/aktenskap-sex-i-kyrkan-2/argument-i-den-kristna-debatten-i/
4) Du inleder din artikel med ”hur min artikel kan påverka människor omkring dig”. Men sedan ger du exempel på ett antal hatiska bemötanden som jag aldrig skulle drömma om att propagera för. Menar du alltså att det enda alternativet till att fullt ut bejaka RFSL:s agenda är att vara hatisk? I så fall är din värld extremt svartvit! Det måste självklart vara möjligt att tolerera varandra utan att i alla stycken hålla med varandra. Alternativet är just det åsiktsförtryck som jag menar att mycket av dagens HBTQ-rörelse (tyvärr) gör sig skyldig till, genom detta svartvita förhållningssätt. Du ger själv uttryck för det genom att stämpla mig som ”förtryckare” och genom att säga att det ”inte är synd om mig”. Underförstått: om jag utsätts för förtryck och hat är det rätt åt mig. Och du har mage att säga att min hållning i äktenskapsfrågan är direkt orsak till att mängder av HBTQ-personer ”mister sitt liv varje år”! På den nivån kan man naturligtvis inte föra några vettiga samtal.
5) Slutsats: Jag samtalar gärna på ett sansat sätt om HBTQ-personers situation och hur vi kan skapa ett samhälle där så många som möjligt mår så bra som möjligt. Efter att ingående ha satt mig in i dessa frågor har jag landat i att toleranspedagogik är betydligt bättre än vår tids normkritik, eftersom den senare bara öppnar vägen för en ny typ av förtryck. När det gäller själva äktenskapsfrågan menar jag att det finns goda skäl (biologiska och psykologiska såväl som historiska och sociala) till varför äktenskapet bör vara reserverat för olikkönade par. Mina huvudargument handlar om 1) barnen och 2) normbildningen. Om du vill samtala vidare om detta får du gärna läsa vad som står under länkarna ovan, och så tar vi ett samtal om dem. Men om du bara vill svartmåla och misstänkliggöra, tror jag inte att vi kommer mycket längre än så här. Jag vill ingen HBTQ-person något illa, men jag förbehåller mig rätten att inte köpa den analys av sakernas tillstånd som dominerar inom RFSL.
för mig var det en nåd att få gifta sig, och är en nåd att vara gift. Varför skulle kyrkan snåla in på just denna nåd för sexuella minoriteter?
Hej Henrik!
Det handlar inte om att vara snål. Det handlar om vad ett äktenskap är och har för funktion i samhället i stort. Jag anser själv att det juridiska skydd som gavs genom partnerskapslagen var en rimlig ordning i ett samhälle som vårt, men gällande äktenskapet ser jag ett antal stora problem. Några nämner jag i denna ledartext, men om du vill läsa mer kan du förslagsvis läsa här: https://äktenskap.info/aktenskap-sex-i-samhallet/aktenskapsfragan-i-samhallet-varfor-bry-sig/